En solstråle tittade förbi

Idag har jag i vanlig ordning tänt ljus, hängt upp skyltar och flaggor för cafét, gjort soppmackor och såklart tagit hand om disk.
Inget speciellt alls och efter att jag hade ätit lunch började jag bli ivrig att få gå hem.
Men dagen fick en ytterst trevlig vändning när min kära vän Johanna kom förbi cafét för att göra mig sällskap och därmed blev den sista tiden mycket roligare.
Kärlek till dig för det!

För att vara ärlig så är inte min handledare direkt världens mest pratglada person, inte mot mig iallafall. Det är faktiskt väldigt trist men tur är då att jag har Ullis, som också jobbar på Mäster Olofs. Hon uppskattar det jag gör och uppmuntrar mig. Dessutom bjuder hon på ett glatt humör.  
Jag har upptäkt att beröm är väldigt viktigt när man praoar eftersom annars känns det bara som att allt man gör är onödigt och inte till någon speciell nytta.
Man behöver få känna uppskattning för att kunna prestera bra helt enkelt.

Imorgon hoppas jag på att Ullis ska visa mig hur man lagar latte, cappuccino etc.
Hon sa idag att hon skulle visa mig det så att jag kan stå i kassan. Hon och Johanna var så snälla att än en gång visa mig hur man sköter kassan. Det vore roligt att få lära sig något nytt nu efter att ha diskat mesta delen av veckan, så att få laga kaffe skulle vara kul! 

Ciao!
//Johanna



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0