mullvadens

Idag fick jag träffa en ny person som jobbar på Kafé Mäster Olof. Hon kallas Ullis och är jättetrevlig.
Det var alltså hon och jag som öppnade butiken. Min handledare kom först senare. Jag fick som vanligt torka bord, dammsuga och tända ljus. Sedan fick jag baka bröd och gå och handla bröd. Det behövdes mycket bröd eftersom vi väntade ett sällskap på 26 personer. Alla skulle ha soppa, vilket var ett problem eftersom det inte fanns 26 soppskålar. Som tur var fick vi låna några extra soppskålar, varifrån vet jag inte, men jag fick iallafall vara snabb med att plocka undan all disk för det blev en hel del soppskålar att diska.
Dessutom skulle alla dricka kaffe och därför hade vi även en massa kaffekoppar att ta hand om.
Plus att man var tvungen att ta hand om alla övriga gästers disk.
Det var en galen situation men det känns ändå bra när det finns mycket att göra. Då går tiden så mycket fortare och man känner sig mer betydelsefull.
Det känns som om jag har tömt flera hundra diskmaskiner idag!

Den här dagen har fått mig att inse hur stressigt det måste vara att arbeta som exempelvis kock och att det inte är så lätt att vara cafébiträde som man tror.
Det är inte svårt men det krävs mycket hårt arbete, energi och glatt humör. Hädanefter kommer jag definitivt att uppskatta de som jobbar som serveringspersonal mer.
En bra erfarenhet!
Det bör även tilläggas att Ullis sa att jag fick ta något bakat att äta om jag ville, så jag tog såklart chansen att ta en bit blåbärspaj. Jag har nämligen suktat efter en bit paj hela veckan! :P
Den var välförtjänt!

Ciao!
//Johanna

Dagen började med att min handledare bad mig gå och handla frukt. Efter det bad hon mig dammsuga hela lokalen, torka bord och tända ljus. Efter det tog jag egna initiativ och genomförde sådant som jag vet att jag duger till, nämligen plocka undan disk, tömma diskmaskiner och göra soppmackor och croque monsieur (tur att jag valde spanska som andraspråk och inte franska).

Igår var det bara jag och min handledare som tog hand om cafét och tyvär så var hon ibland tvungen att lämna kassan några minuter för att t.ex. baka bröd, så då var jag tvungen att hålla ordningen uppe och stå i kassan. Något som inte slutade lyckligt för min del. Jag stod och hoppades av hela mitt hjärta att ingen kund skulle komma in medans jag stod där eftersom jag inte kan någonting. Ursula, min handledare,  har t.ex. inte visat mig hur man gör varken latte, cappuccino eller någon annan slags kaffe, förutom bryggkaffe :) och eftersom de flesta som besöker cafét beställer kaffe, så visste jag redan då att jag var illa ute.

Det kom in två tanter varpå den ena tanten mumlade något obegripligt till mig. När jag inte förstod vad hon ville ha blev hon sur...are. Efter ytterliggare några mumlingar gissade jag på att hon ville ha soppa, vilket hon ville, men när jag sedan skulle knappa in beställningarna på kassaapparaten och råkade knappa in ett för högt pris, hehe, så blev hon ännu surare och jag sprang ner och hämtade Ursula som omedelbart fick ta över.

Det är sorgligt hur sådana här saker kan förstöra hela ens dag. Jag vill aldrig mer står i kassan! 
Jag vet att övning ger färdighet och att jag inte kommer bli bättre om jag inte fortsätter öva men eftersom Ursula inte orkar lära mig hur kassan fungerar ordentligt och eftersom jag inte tål fler sura tanter, så är det en risk jag är villig att ta.

Ciao!!
//Johanna

Idag började jag klockan 09.00. Jag fick packa upp varor och kontrollera att leveransen som hade kommit in idag stämde. Jag fick b.l.a. packa upp choklad, halstabletter, färdigmat och mackor. Det fungerade bra och min handledare Sofia var vänlig och glad och visade hur jag skulle göra. En av mina nya arbetskamrater, Tilde, visade hur man fyllde på kaffemaskinen och hon lärde mig dessutom innerbörden av att "faca", uttalas facea, och fronta. Båda uttrycken har med kundexponering att göra. Efter detta var det dags för lunch och efter det genomgick jag ytterliggare några grundläggande internetkurser som ska vara bra att genomgå när man jobbar som säljare i butik. Dessa kurser är tydligen obligatoriska att genomgå för alla som jobbar i butik, även fast de bara praoar där. Men det gör mig inget. Testen är enkla och min handledare sa att man kan ha användning för kurserna när man söker sommarjobb. Om man skriver ut kursbevisen så kan man visa upp dem för dem man söker sommarjobb hos. Så vi skrev såklart ut kursbevisen :)
Innan jag gick hem hjälpte jag också till att kasta kartonger och räkna ut hur många skraplotter och kontantkort de hade lyckats sälja. Jag fick även lära mig att pakettera tidningar.
Efter den andra praodagen känns det säkrare och roligare än det gjorde efter första dagen. Jag trivs med personalen. De har tålamod med mig, är roliga och lättsamma.
Idag slutade jag klockan 16.00.

Idag var det alltså dags för prao igen. Den första dagen har jag jobbat på Pressbyrån på Södersjukhuset, där jag ska stanna i ytterliggare fyra arbetsdagar med varierande arbetstider. Jag kommer alltså att jobba här veckan ut och nästa vecka kommer jag byta praoplats.
Idag började jag jobba klockan 8 och jag lyckades också komma i tid.
Jag fick träffa min handledare som hjälpte mig att hitta arbetskläder åt mig och som kom på sysslor åt mig under dagen.
Dagen bestod mestadels utav att fylla på varor i butiken, men jag fick också göra mindre saker som att värma bullar, eller som de kallade det "baka bullar", slänga kartonger och göra ett flertal informationstest på internet som b.l.a. handlade om marknadsföring.
Personalen är trevlig, snäll och lättsam och hittills upplever jag en bra atmosfär i butiken.
Det jag däremot skulle kunna vara utan är de minst sagt gräsliga arbetskläderna.
Den första dagen gick bra och jag slutade klockan 14.10, alltså med tio minuters övertid, hehe.

Bye!
Johanna